Bok om Gudhems kloster

Gudhems kloster 2009.

240 s. Red. Markus Hagberg 

                      Mitt i Västergötland med hänförande utsikt över vida fält, Kinnekulles och Billingens blånande konturer samt Hornborgasjöns vattenspegel ligger ruinerna efter Gudhems nunnekloster, som idag är ett av de största turistmålen i Västra Götaland.  Redan under 800- och 900-talet låg en förkristen kult- och begravningsplats där, som fick namnet Gudhem. Från tidigt 1000-tal fanns en kungsgård i Gudhem och i början av 1100-talet uppfördes en stor treskeppig kungsgårdskyrka, som var den största kyrkobyggnaden i västra Sverige, näst efter Skara domkyrka. På 1160-talet invigdes Gudhems kloster, som fram till reformationen på 1500-talet blev en mycket viktig kulturhärd för kvinnlig utbildning inom Cisterciensorden med dess stora nätverk i Europa.


 

                      Den nya boken placerar Gudhems kloster och dess klosterliv i ett större perspektiv där medeltidens teologi, historia, människor och släkter beskrivs.

 

                      Framställningen tar sin början före kristendomen och klostrets etablering på platsen.  Maria Vretemark (arkeolog vid Västergötlands museum, fil dr Skara) visar i sin artikel ”Gudhem före klostret” att Gudhem var en betydelsefull plats redan i förkristen tid.

 

                       Kjell O. Lejon (professor, teol dr, PhD, MA, Linköping) sätter in Gudhems kloster bland de internationella kulturinstitutioner, som förband det lokala med det nationella och internationella. Klostren var kulturförmedlare som förmedlade befintlig kunskap och adderade nyfunnen sådan.  Deras betydelse för Sverige och Europa kan inte underskattas, och de bidrog till att göra Sverige europeiskt.

 

                       Karl-Erik Tysk (kyrkoherde, DMin, fil mag, Ovansjö) behandlar i sin artikel cisterciensordens historia, dess kultur och nunnornas liv i klostret. Han presenterar även tre europeiska cisterciensnunnor vars levnadsbeskrivningar haft betydelse för kvinnorna i Gudhems kloster.

 

                       Ingemar Fägerlind (professor em, fil dr, Östra Tunhem) beskriver Gudhems klosters historia från starten 1161 till nedläggningen under 1500-talet.  En lista över de gårdar som Gudhems kloster ägde i Väster- och Östergötland  finns i en bilaga.

 

                       Gudrun Wäpling (speciallärare, sekr Gudhems klostermuseiförening, Falköping) presenterar ”Tre berättelser ur Gudhems klosters historia” som bl.a. visar att samspelet mellan olika kyrkliga instanser och potentater var föga andligt.  Man får klart för sig att abbedissan i Gudhem var en kvinna med stor makt och värdighet.

 

                       Jan Svanberg (professor em, fil dr, Stockholm)ger en ingående beskrivning av nordens äldsta furstebild, som  placerades över drottning Katarinas sista viloplats i Mariakyrkan i Gudhem efter att hon avlidit 1252.  Jämförelser görs med liknande bilder i Europa och även med gravbilden i Varnhem där Birger jarls andra hustru drottning Mechtild, Birger Jarl och hertig Erik, en son till Birger, avbildas. Slutsatsen är att konstnären för drottning Katarinas gravvård influerats av liknande gravbilder inte minst i Frankrike.

 

                      Drottning Katarina behandlas också som en av tre medeltida kvinnor i Bo J. Theutenbergs (ambassadör, professor, jur dr, Stockholm) artikel.  Det framgår att de medeltida frälsesläkterna var ingifta i varandra samt att släktena ägde gårdar såväl i Götaland som Svealand.

 

                      En av de kvinnor som Theutenberg behandlar – drottning Gunhild – berör också Markus Hagbergs (domkyrkomminister, teol kand, Skara) artikel.  Enligt legenden skapade den frånskilda drottning Gunhild ett nunnekloster i Gudhem omkring 1050. Hur denna legend uppstod, vem som har sagt vad av de äldre historikerna liksom huruvida det finns någon bäring i denna berättelse vill artikeln ge ett preliminärt svar på.

 

                      Bidragande till föreställningen om drottning Gunhilds lokalisering till Gudhem var Erik Dahlbergh.  I hans stora verk Svecia et Hodierna …återfinns ett kopparstick över klostrets ruiner.  I mitten av bilden återges en gravsten, som vi idag vet är drottning Katarinas gravsten.  Dahlberg gör emellertid gällande att den var just den mytomspunna drottning Gunhilds gravmonument.  Om Dahlbergs förarbeten, skisser och  senare kopparstick handlar Johan Fricks (antikvarie, fil kand, Skara) artikel.

 

                      I skriften finns även en beskrivning av vad som idag är Gudhems klostermuseiförenings ”klosterträdgård”.  En lista över de medeltida läkeväxterna  och hur de användes av nunnorna presenteras liksom vilka växter som idag växer runt klosterruinen.


 

Boken ”Gudhems kloster” är publicerad av Skara stifthistoriska sällskap, som gett ut flera skrifter om stiftets medeltida kloster.  Det övergripande arbetet Kloster och klosterliv i det medeltida Skara stift (2007) behandlar samtliga då befintliga kloster och konvent.  En annan bok i denna serie är Ora et labora, Varnhems klosterkyrka under nio sekler (2005).