Bokrecension

"Innehållsrik bok om Gudhems kloster

Skara stiftshistoriska sällskap har sedan1995 gett ut närmare femtio böcker. De innehåller kyrkohistoria i vid mening och ger värdefulla bidrag till Västsveriges rika kulturhistoria. Den mest uppmärksammade boken är Skaramissalet, men också böcker om S:ta Elin, Jesper Swedberg och Brynolf Algotsson har gett eko i det lärda Sverige. I sin serie ger Stiftshistoriska i dagarna ut en bok om Gudhems kloster. Den fyller ett tomrum, en modern beskrivning av detta nunnekloster har länge saknats.

Redaktör för boken har varit Markus Hagberg och han har lyckats samla en rad kunniga skribenter till boken. De redogör ingående för klostrets grundande, verksamhet, andliga och kulturella betydelse och konsthistoriska bakgrund.

Maria Vretemark inleder boken med att berätta om de hedniska gravar som ligger under klostret. För själva klostrets historia redogör Ingemar Fägerlind. Det har en närmare 400-årig historia, från den kungsgård som blev kloster till dess att de sista nunnorna fördrevs av Gustav Vasa. Betydelsefull för klostret var änkedrottning Katarinas donation av ett stort antal jordegendomar. Inkomsterna från dem medförde att klostret kunde restaureras och som tack fick änkedrottningen sin sista viloplats i klostret. Över graven lades en vackert skulpterad gravsten, den förvaras nu i Statens Historiska Museum, men en kopia finns i Gudhem. Stenen är den äldsta gravbilden i Norden och professor Jan Svanberg berättar sakkunnigt om de stilhistoriska dragen i bilden av drottningen.

Professor Kjell O Lejon skriver om klostrens betydelsefulla kulturinflytande. De fick tidigt ta del av moderna idéer och till Sverige kom via nunnor och munkar det senaste i fråga om konst, trädgårdskötsel, husdjursavel och sjukvård. Viktigt är också påpekar Lejon, att det inom klostren funnits möjligheter för kvinnor att få andlig utbildning, undervisning i att skriva och läsa och kunskaper i konstnärlig sömnad.

Gudhems kloster tillhörde cistercienserorden och om livet i klostret berättar Karl-Erik Tysk. För nunnorna gällde att bl a ge bevis på människokärlek, ödmjukhet och lydnad. Viktigt var dessutom att bo i avskildhet. Det senare kravet uppfylldes genom Gudhems läge, klostret låg inte i en stad utan omgivet av vida skogar och med Hornborgasjön i omedelbar närhet. I klostret följdes ett fast gudstjänstmönster, den första bönestunden ägde rum redan klockan två på morgonen och följdes sedan av upprepade och täta andakter, den sista vid midnatt. Däremellan var tid för enskild läsning av heliga skrifter och den kombinerades med bön, meditation och kontemplation.

Enligt en envis tradition skall drottning Gunhild ha varit den första nunnan i Gudhem. I en briljant källkritisk studie tar bokens redaktör Markus Hagberg död på den myten.

Sedan Gudhems kloster stängts, brunnit och fått tjänstgöra som stenbrott fick det ännu en roll. För att bevisa de gamla göternas uråldriga historia letade man på 1600-talet efter svenska ruiner, samtida med de antika. I brist på sådana fick gamla katolska lämningar runt om i Sverige tjäna som bevis. Erik Dahlberg kunde i sina kopparstick från Gudhem följaktligen åt klosterruinerna ge en bild med växtlighet och förfall, som gav dem ett vördnadsvärt antikt utseende. Johan Frick från Skara skriver lärt om denna klostrets betydelse under stormaktstiden.

Alla medverkande författare bidrar förtjänstfullt till att göra skriften om Gudhems kloster omväxlande och synnerligen läsvärd. Gudhem har ju tack vare Arn upplevt en ny storhetsperiod och klosterruinerna är väl värda ett besök. Där finns också ett välskött museum och en klosterträdgård med medicinalväxter. Den som innan besöket har läst den nyutkomna, rikt illustrerade och välskrivna boken om klostret, har naturligtvis än större behållning av sin utflykt. "

 

Tore Hartung


Markus Hagberg (redaktör), Gudhems kloster. Skara stiftshistoriska sällskap. 2009.


Gudhems kloster

- red. Markus Hagberg

(2009)

ISBN 978-91-977365-6-5