Utgrävningarna av Gudhems klosterruin - Prof. emeritus Ingemar Fägerlind berättar (från ett föredrag i Katarina Akademien)

Hur Gudhems klosterruin blev ett av Västergötlands mest besökta turistmål 1927 – 2012. 

Bilder från utgrävningarna längs ner på sidan, klicka på en av bilderna och ett bildspel startas!                                              

1926 Förslag av arkitekt Axel Forssén om konservering och utgrävningar av klosterruinen. 

1927 Riksantikvarien Sigurd Curman skickar brev till Gunnar Stenbeck med anhållan om medel för utgrävningar. 20 februari 1927 Gunnar Stenbeck utlovar 5.000 kr till utgrävning och konservering av klosterruinen. 8 november 1927 Sigurd Curman tackar för pengarna.

Lista upprättas över personer som kan vara intresserade av att utgrävningen fullföljs.

28 juli 1928 utgrävningarna börjar

Arkitekten Anders Forsman Varnhem och fil.lic. Stig Roth Göteborg utses att leda verksamheten.

Grävningar sker 28 juli till 5 september i klosterkyrkan och östra huset. Stig Roth skickar fotografier och beskrivningar av utgrävningarna till Gunnar Stenbeck

1929 Stenbeck utlovar 16.000 kr dock högst 8.000 kr under ett och samma år.

9 oktober 1929 utbetalas 8.000 kr /25 juni 1930 utbetalas 8.000 kr/ 1929 kapten Bendz ger bidrag på 5000 kr

10 januari 1930  skickar Forssén  och Roth en rapport om utgrävningarna och den 16 juni skickas en detaljerad kostnadsrapport.

Murnings och konserveringsarbeten 2 man i 8 veckor              1.000 kr

Grävningsarbeten 6 man i 12 veckor                                             2.600 kr

Murningsarbeten                                                                                800 kr

Sållningarbeten 3 man i 12 veckor                                                1.800 kr

Diverse material, redskap, virke m m                                           400 kr

Arvode och resor amanuensen Roth                                             1.600 kr

Arvode och resor arkitekt Forssén                                                1.000 kr

Summa:                                                                                              9.600 kr

1937 meddelar riksantikvarien Sigurd Curman att mer medel behövs och Gunnar Stenbeck erbjuder att lämna två florentinska målningar från sent 1400-tal att försäljas till statliga konstmuseer.  Museerna saknar pengar för  inköp.

1939 meddelas att medel fattas för fortsättning av utgrävningsarbetet.

1943 startas Gudhems klostermuseiförening med chefen för Gudhems remontdepå.

1940 publiceras genom klostermuseiföreningen En kort historik över Gudhems Nunnekloster och senare tiders utgrävningar med Stig Roth som författare.

 1946 trycker klostermuseiföreningen en Vägledning att användas vid besök i Gudhems kloster. En omfattande visningsverksamhet utfördes och elever från skolor i närheten fick besöka klostret.  VästgötaBengtsson visade klostret för samtliga rekryter i Skövde under åtminstone et decennium. 

 1947 blir Elias Ahlqvist chef för Gudhems remontdepå och blir ordförande för klostermuseiföreningen fram till sin död 1952.  Detta år tillträdde kyrkoherde John E. Fägerlind som föreningens ordförande. Det lokala intresset för Gudhems kloster uppehölls genom stor medlemsanslutning.  Flera förslag till förverkligandet av museifrågan diskuterades framför allt vid avvecklingen av remontdepån 1957.

 1972 publiceras en vetenskaplig skrift Gudhems klosterruin författad av Stig Roth med tillägg till förordet av Harald Widén.  Stig Roth avlider samma år.  Före sin död hade Roth tecknat av lösa fyndföremål samlade vid utgrävningarna och detta material publicerades 1986 postumt. I den vetenskapliga skriften framhåller Roth att totalkostnaderna för utgrävningarna 1928 – 1970 blev 68.000 kr.

1980-talet blev kyrkoherde Erik Jämtenius ordförande i klostermuseiföreningen.  En livlig kursverksamhet kring medeltiden vidtog och kontakter togs med myndigheter angående museibyggnad. En utgrävning skedde år 1984 och en brandgrav från förkristen tid undersöktes och har rapporterats av arkeologen Maria Vretemark.  Lars Brinkenberg övertog ledarskapet för föreningen efter Jämtenius och lyckades genomföra den slutgiltiga museifrågan.

 År 1993 på femtioårsdagen efter klostermuseiföreningens etablering var det festdag i Gudhem i samband med museets invigning.  Den gamla smedjan hade omvandlats till ett modernt museum under ledning av museimannen Jan O.M. Karlsson.  Smedjan med tomt hade inköpts av Kungsgården och byggnaden hade reparerats grundligt huvudsakligen av medlemmar i klostermuseiföreningen. Stenar från utgrävningarna inkluderades i utställningen och en pedagogisk sammanställning av cisterciensernas och klostrets historia visades. En kortare beskrivning av utställningen trycktes med Jan O.M. Karlsson som författare.

 I slutet av 1990-talet hände något som hade stor betydelse för turistbesöken i Gudhem.  Jan Guillou publicerade romanerna om Arn. Hans älskade Cecilia som enligt berättelsen vistades i Gudhem under 20 år drog massvis av turister till det nya museet och det café som startades.  Efter några år omvandlades romanerna till film. Tack vare Marie Wennerholm, som ledde turistbyrån i Falköping, kunde Gudhem ta vara på några av de kulisser som använts vid filminspelningarna i Trollhättan.  Medel anvisades från Falköpings kommun att flytta och sätta upp kulisserna i Stenhallen i Gudhem där stenmaterial från utgrävningarna ställs ut. 

En vetenskaplig volym med flera olika författare utarbetades med Markus Hagberg som redaktör och trycktes genom Skara Stiftshistoriska Sällskap år 2009.

 Ungefär samtidigt anvisade länsstyrelsen medel för restaurering av ruinen.  All cement som använts vid restaureringen av ruinen knackades bort och ersattes ned medeltida kalkbruk.  Detta arbete tog tre somrar att utföra.  En medeltida trädgårdsanläggning har anlagts på museitomten med hjälp av elever från hantverksskolan Dacapo i Mariestad.  I fyra kvarter finns enbart medeltida växter och rosor med ett fågelbad i mitten.

 Under 2000-talet har pilgrimsleder utvecklats och två leder går förbi Gudhem, en från S:t Olofs kyrka i Falköping och en från Hjo-Kungslena.  Pilgrimer kan bo gratis på museets vind.  En vandringsguide har tryckts och medel för upprättande av leden har kommit från Göta Rike.   

Slutord

Tack vare privata initiativ har Gudhems klosterruin och museum blivit ett av de mest besökta turistmålen i Västergötland.  Under de senaste åren har museet och ruinen visats av en entusiastisk grupp av guider, som hållit museet öppet varje dag under somrarna och under helgerna vår och höst.

 Huvudsaklig källa: Stenbeck Gunnar Handlingar och brev rörande utgrävningarna av Gudhems kloster.  Gudhems Klostermuseiförening 

Referenser

Guilllou, Jan 1998.  Vägen till Jerusalem. Stockholm: Piratförlaget.

Guillou, Jan 1997.  Tempelriddarna. Stockholm:Piratförlaget.

Guillou, Jan 2000.  Riket vid vägens slut. Stockholm:Piratförlaget.

Guillou, Jan 2001. Arvet efter Arn.  Stockholm:Piratförlaget.

Hagberg, Markus (redaktör) 2009. Gudhems kloster. Skara: Skara Stifthistoriska Sällskap.

Karlsson, Jan O.M. 1995. Gudhems kloster.  Gudhem: Gudhems klostermuseiförening.

Korhonen, Reino 2007.  Vandringsguide. Pilgrimsleden S:t Olof – Gudhem – Varnhem. Falköping: Göta Rike.

Roth, Stig  1987.  Fyndföremål tecknade av Stig Roth, Gudhems Klosterruin. Göteborg: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället.

Roth, Stig  1975. Gudhems Klosterruin. Göteborg: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället.