Mitt i Västergötland med Billingens blånande konturer samt Hornborgasjöns vattenspegel ligger ruinerna efter Gudhems nunnekloster. I klosterområdet finns klosterruin, klostermuseum, klosterträdgård samt kyrkan.
Redan under 800- och 900-talet låg en förkristen kult- och begravningsplats där, som fick namnet Gudhem. Från tidigt 1000-tal fanns en kungsgård i Gudhem och i början av 1100-talet uppfördes en stor treskeppig Kungsgårdskyrka, som var den största kyrkobyggnaden i västra Sverige, näst efter Skara domkyrka.
På 1160-talet invigdes Gudhems kloster, som fram till reformationen på 1500-talet blev en mycket viktig kulturhärd för kvinnlig utbildning inom Cisterciensorden med dess stora nätverk i Europa.
Nunnekloster var den första typ av katolska kloster som grundades i Sverige på tidigt 1100-tal. Under senare delen av 1100-talet och framåt växte antalet nunnekloster i landet och vid 1500-talets början beräknas det ha funnits 300 nunnor fördelade på 11 nunnekloster.
Under reformationen 1527 infördes lagar som till slut ledde till att klosterlivet i Sverige dog ut.
Kloster var förbjudna i Sverige från 1595 fram till 1951.
