Klostermuseet

Gudhems klostermuseiförening bildades 1943 med mål att inrätta ett permanent klostermuseum i Gudhem. 1989 inköptes, från Gudhems Kungsgårds ägare, en stenbyggnad som en gång inrymt smedja och snickeriverkstad. Byggnaden är perfekt belägen c:a 100 meter från själva klosterruinen. Den var i mycket dåligt skick och restaurerades av en grupp styrelsemedlemmar i klostermuseiföreningen. Man rekonstruerade bl. a en portal i skala 1:1 från 1200-talet, bilden till vänster. I muséet kan man nu följa utgrävningarna som Dr Stig Roth startade för 80 år sen. I stenhallen, till höger om Gudhems Kungsgård, finns resten av alla hundratals fynd som gjordes under 1900-talet. Stenhallen öppnades för allmänheten under våren 2008. Under 2023 har utställningen omarbetats och uppdaterats genom ett samarbete mellan Gudhems klostermuseiförening och Västergötlands museum.

Man kan i klostermuséet, följa en dag med nunnorna i ett cistercienserkloster och se vilken utbredning cistercienserna hade under medeltiden i Europa. Vidare finns en kopia av Drottning Katarinas gravtumba, bemålad samt hennes testamente till Gudhems kloster.

 Det finns också vykort, böcker och små souvenirer att köpa.

I dag är muséet öppet på somrarna för besökare. Om man önskar går det att boka en guidning av kunniga guider som berättar om klostrets historia och cistercienserna i Sverige och Europa. 

Påverkan på kulturen i Europa blev stor och än i dag finns det kloster i Europa där munkar och nunnor för arvet vidare från dess grundare i Citeaux och Clairvaux i Frankrike.

Drottning Katarina

När Katarina Sunesdotter begravdes i Gudhems klosterkyrka fick hon den mest högklassiga gravvård som gick att uppbringa. Som gift drottning bär hon ett dok över håret och kronan. Boken är en bönbok, som visar att hon är bildad och from. Vid hennes fötter läser fyra munkar en mässa. Ovanför huvudet lyfter två änglar hennes själ till himlen i en duk de håller mellan sig.

  1. Höviska motiv förekom i konsten – bältesbeslaget från 1200-talet och skålen från 1300-talets början visar idealiserade möten mellan män och kvinnor.
  2. Dokumentet är ett testamente utfärdat av drottning Katarina där hon skänker gods och gårdar till Gudhems kloster. Både som dotter och hustru var drottning Katarina, likt andra medeltida kvinnor omyndig. Först vid maken Erik Erikssons död 1250 blev hon som änka självbestämmande. Det är möjligt att hon själv blev nunna, och därmed inte längre var underordnad en jordisk make, utan den himmelske fadern. Lån från Riksarkivet
  3. På gravstenen är Katarina klädd i en fotsid dräkt av plisserat tyg. Liknande tyger har hittats vid arkeologiska utgrävningar i Lödöse, inte så långt från Gudhem. De små stenhuvudena har suttit på Katarinas gravsten.

Öppettider i September är 8-15 måndag-fredag

crossmenu