Gudhems kloster grundades i mitten av 1100-talet då landet regerades av Karl Sverkersson. Förmodligen donerade Kung Karl, Gudhem som huvudegendom för ett nybildat nunnekloster som följde cisterciensernas stränga föreskrifter om ett liv i kristen gemenskap efter huvudreglerna - lydnad, kyskhet och fattigdom.
Kungliga personer gav sedan mark och pengar till klostren i utbyte mot förböner, själamässor och gravplatser. Klostren blev med tiden stora jordägare. Slutet för de medeltida klostren i Sverige var att Gustav Vasa bestämde vid ett riksmöte i Västerås 1527 att lägga beslag på kyrkans och klostrens guld och gods. Två år senare skadades Gudhems kloster av en stor eldsvåda och efter 1533 finns det inte längre några dokument som berättar om nunnornas vidare öden.
I Klostermuséet visas hur utgrävningarna gått till under 1900-talet och de fynd som där gjorts. Vidare finns det information om klostrets betydelse för trakten samt en bild över hela klosterområdet baserat på de fynd som gjorts på plats och de övriga cistercienserkloster som fortfarande finns bevarade i Europa.
”Katarina med Guds nåde svenskarnas drottning till alla dem som detta brev se eller höra till evärdelig tid. Eftersom i detta förgängliga jordeliv intet beständigt och tryggt finnes och eftersom lyckans utgång plägar växla på ett beklagansvärt sätt, så att de som alltför ivrigt hålla fast vid det förgängliga ofta förgås genom ett oväntat och häftigt förlopp, vilket lätt kan iakttagas av en uppmärksam betraktare, något som också vi beklagligt nog kunnt läsa i erfarenheternas bok, då vi ju till vår otröstlighet berövats vår ljuvaste herres och konungs stöd, och eftersom vi med Maria se att endast ett är nödvändigt och att Marta oroar sig för mångahanda, välja vi åt oss frukten av ett bättre liv och vända oss till den del som icke skall tagas ifrån oss.
Vid god och bibehållen hälsa och med full frihet att efter gottfinnande förfoga över våra ägodelar ha vi alltså med ädle herr Birger, svenskarnas jarl, den vördnadsvärde herr Lars, biskop i Skara, vår älskade farbroder herr Holmger och många andra vänner beslutat göra vårt testamente. Må såväl efterkommande som nu levande veta, att vi i hopp om oförgänglig ära och med förakt för världsliga rikedomar giva till Gudhems kloster Thulshammar och Vithem med vad därtill hör, hela det ena Lindho och hälften av det andra. Slaka med jord i Kinda, allt som enligt betrodda mäns vittnesbörd tillkommer oss i Nyköping och allt vi äga av löst och fast i Västergötland. Härtill lägga vi vår andel i Danmark med det förbehållet att de inkomster som härröra från dessa egendomar skola användas för byggande av kloster och klosterkyrka. Strand överlåta vi på herr Röriks söner och på herr Johan Ängels söner Lyndby och jord som årligen avkastar en halv mark penning. Åt vår älskade farbroder herr Holmger giva vi Tift med vad därtill hör. Åt vår älskade syster fru Benedicta lämna vi Söderköping med vad därtill hör och alla egendomar och gods som vår fader herr Sune köpt. Vidare avsätta vi gårdar i Gränna, Rogberga, Ljungby, Siringe, Högtomta, Kila och Kilhammar att fördelas mellan klosterordnarna. Övrigt lösöre och allt som tillfaller oss efter vår herr konungen avsätta vi att i enlighet med herr jarlens, herr biskopen i Skara och herr Holmgers råd användas för fromma ändamål och allmosor. För att allt det ovan sagda skulle äga full giltighet ha vi låtit besegla denna vår donation med herr konung Valdemars, herr jarlens, herr biskopens i Skara och herr Holmgers, vår farbroders, sigill. Men den som försöker återkalla denna vår bestämmelse eller dristar sig motsätta sig den må veta att har därmed ådrager sig den allsmäktige Gudens och den Heliga Jungfruns misshag. Givet Gudhem Herrens år 1250, den 11 juni.
